I september skrev jag ett blogginlägg om hur Förbundet Humanisternas
lokalavdelning i Uppsala ville locka med ”kaffe utan Gud”. Min poäng
där och då var att det är mer hållbart i längden att försöka bygga ett
konstruktivt alternativ, snarare än att klaga på det som är fel hos någon
annan.
Den tanken stärks när jag
nu läser att Jessica
Schedvin har hoppat av som ordförande för Unga Humanister och därtill har
lämnat förbundet helt och hållet. Hon gör det efter att ha insett att det inte
verkar gå att ”förespråka en mer positiv retorik för ett gäng religionshatare”.
Därtill säger hon sig ha blivit utsatt för sexuella trakasserier och hot inom
organisationen i två års tid, vilket också vittnar om ett destruktivt klimat.
Det sägs att bara kärleken
kan segra till sist. Jag tror att det handlar om att det bara är det
konstruktiva som bygger något. Allt annat bryter bara ner, tills det inte finns
något annat kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.