Analys av kyrkovalet del 1: Är det många som röstar eller inte?

[Publicerad på Humaniorabloggen på unt.se]
Igår var det val i Svenska kyrkan, det val som ofta får gå under namnet ”det glömda valet”. Det är också ett val, som brukar sägas sakna demokratisk legitimitet på grund av den låga andelen röstande. Men det beror förstås på vad man jämför med.

Igår var det 12,7 procent av medlemmarna som deltog i kyrkovalet och jämfört med ett riksdagsval är det förstås en väldigt låg siffra. Men förmodligen är det mer relevant att jämföra med någon annan medlemsorganisation. Här i Uppsala ligger det till exempel nära till hands att jämföra med kårvalet vid universitetet, där andelen röstande steg till 11,2 procent förra året. Sett i det ljuset är siffran för kyrkovalet snarare alltså alldeles normal.

Andelen röstande har ibland också använts, som ett av flera sätt att peka på hur stödet för Svenska kyrkan har försvagats över tid. I fallet med kyrkovalet finns visserligen de tendenserna också, men inte så tydligt som man kan tro. Sedan kyrkofullmäktige infördes 1930 och därmed den typ av kyrkoval, som vi har idag, har andelen röstande som högst varit 23,9 procent (1934). Redan 1970 låg motsvarande siffra på 11,9 procent, det vill säga samma siffra som vid kyrkovalet 2009. Förändringen över tid är alltså inte så stor som det är lätt att tro.

Från många håll i landet rapporterades det under gårdagen också om långa köer utanför vallokalerna. I slutändan har det visat sig att det genomsnittliga valdeltagandet ökade försiktigt från 11,9 till 12,7 procent. På många håll har en mobilisering mot Sverigedemokraterna lyfts fram som trolig förklaring. Men är det en ökning egentligen? En andel är förstås relativ till helheten och i det här fallet minskar helheten, det vill säga antalet medlemmar i Svenska kyrkan, med omkring en procent om året. Från kyrkans egna undersökningar vet vi att lågt engagemang är det viktigaste skälet till utträden ur kyrkan och därför är det rimligt att den gruppen inte heller har röstat i kyrkovalet i någon högre utsträckning. Med andra ord skulle vi på sikt kunna se allt högre andel röstande i kyrkovalet, oavsett om Sverigedemokraterna deltar eller inte, utan att det därmed betyder att engagemanget faktiskt har ökat.

Imorgon följer en analys av själva valresultatet här.