onsdag 13 maj 2015

Mina ledare i Kyrkans Tidning









Här listar jag flertalet av de huvudledare och ledarstick, som jag har skrivit i Kyrkans Tidning från 2015 och framåt:

240214 Svenska kyrkan behöver en ny småkyrkorörelse
Med facit i hand kan det tyckas som att Svenska kyrkan förbyggde sig under andra hälften av 1900-talet och nu måste kämpa med höga fastighetskostnader. Men det fanns samtidigt en kraft i småkyrkorörelsens vision, som kyrkan skulle kunna behöva i den omställning som krävs i dag.

240212 Bra att Konkurrensverket vill reglera kyrkliga begravningsbyråer
Konkurrensverkets förslag att ändra begravningslagen minskar risken att det blir ojämlika villkor mellan Svenska kyrkans begravningsbyråer och andra. Det är bra för alla parter.

240207 Så kan lärande och undervisning gå vidare
Den ambitiösa satsningen på lärande och undervisning i Svenska kyrkan tycks ha gått på grund, med ett avslutat program och nej från kyrkostyrelsen till ett gemensamt råd för dessa frågor. Men därför ligger nu ansvaret i ännu högre grad där det ska, nämligen i den lokala församlingen. Där behöver det strategiska tänkandet fortsätta, inte minst i relation till vuxnas lärande.

240103 Frågorna som engagerade mest under året som gick
Debattåret i Kyrkans Tidning har delvis följt nyhetsflödet och delvis haft sina egna höjdpunkter. Här blickar vi tillbaka på några av de mest lästa opinionstexterna och reflekterar över vad de kan betyda också framåt. Det fria samtalet är en god grund för att Svenska kyrkan ska kunna hålla sig vid sunda vätskor.

231128 Vad cyberattacken lär oss om Svenska kyrkans beredskap
Förra veckans cyberattack mot Svenska kyrkan blev ännu en påminnelse om vår sårbarhet och behovet av en god beredskap. Som i alla kriser finns det möjliga lärdomar att dra, inte minst när det gäller kommunikation och decentralisering som nycklar till god motståndskraft.

231122 Viktigt fortsätta utveckla processerna för tillsättningar
Under våren ska både ny generalsekreterare tillsättas och två biskopar väljas. Men processerna ser mycket olika ut för dessa höga tjänster i Svenska kyrkan och det finns anledning att fortsätta försöka utveckla inte minst biskopsvalen. Då kan tillsättningarna bli ännu mer genomarbetade och kandidaterna få starkare stöd från början.

231031 Fattigdom är ett växande problem i Sverige i dag
Den relativa fattigdomen ligger på en rekordhög nivå och segregationen mellan rikare och fattigare har ökat väsentligt i vårt land. Det är inte bara ett problem för de som drabbas direkt, utan också för samhället i stort. Här borde Svenska kyrkan ansluta till stadsmissionernas förslag på konkreta förändringar, till stöd för de ekonomiskt mest utsatta.

231010 Så undviker kyrkan att backa in i framtiden
En kyrka med färre anställda är normalt, både historiskt och internationellt sett. Men för Svenska kyrkan är det en omställning och en inte alldeles lätt sådan. Genom strategiska beslut kring vilken personal som behövs kan församlingarna dock försöka undvika att backa in i framtiden.

230919 Demokrati behöver religion
I en kultur där allt ska gå fortare är det inte konstigt om både människor och natur mår dåligt. Det tycks också demokratin göra. Sociologen och filosofen Hartmut Rosa menar att botemedlet heter resonans – en form av lyhördhet.

230912 Biskoparna behöver samtala om griftetalet
I många länder håller en anhörig eller vän ett minnestal över den avlidna vid begravningen, medan det i Svenska kyrkan är prästen som gör det. En förändring är dock på gång i praktiken, under inflytande av populärkultur, borgerliga begravningar och individualisering.

230907 Arvodesfrågan handlar om kyrkans identitet
Svenska kyrkan har en stor organisation av förtroendevalda och arvoden till dessa på alla nivåer. Det kan vara dags att åter väcka frågan om det är bästa sättet att styra trossamfundet. På djupet är det en fråga om kyrkans identitet i dag.

230601 Dags att släppa ­självbilden som majoritetskyrka
Se framåt. Det är lätt att se minskande deltagarantal som ett misslyckande, i synnerhet när idealbilden är en kyrka som ska omfatta alla. Då är det mer konstruktivt att försöka släppa självbilden som majoritetskyrka och inrikta sig på att odla djupet i de relationer vi faktiskt får.

221019 Öka engagemanget för internationell hjälp igen
Regeringens aviserade neddragning av Sveriges internationella bistånd är bekymmersam i sig, men också ett tecken på en långsiktig trend. Här behöver inte minst kyrkligheten stärka sitt eget engagemang för att visa hur viktig frågan är.

221005 Staten måste ta sitt ansvar för kyrkans kulturarv
Höjning. När energikostnaderna stiger blir det alltmer uppenbart att Svenska kyrkan inte har råd att vårda sin del av kulturarvet utan ett större stöd från staten. En nödvändig början är att den kyrkoantikvariska ersättningen höjs rejält, efter att ha legat stilla sedan 2010.

221005 Fortfarande få kvinnor som blir aktuella som biskopar
När Christina Odenberg valdes till biskop i Lunds stift spräcktes ett glastak och hennes efter­trädare Antje Jackelén blev sedan den ­första kvinnan att bli ärkebiskop. Men mitt i den glädjebägaren finns det också smolk, skriver Jonas Lindberg.

220921 Ökat stöd för det auktoritära
Resultatet i höstens riksdagsval visar på en mer grundläggande förändring, där auktoritära värderingar tycks få allt större stöd. Det kan på sikt betyda en starkare ställning för Svenska kyrkan och en förändrad gudsbild, men också att kyrkan i stället blir en tydligare alternativkultur.

220602 Ge ungdomar rätt att själva bestämma om sitt dop
Inträde med förhinder. Det krävs tillstånd från båda vårdnadshavarna för att en ungdom ska kunna bli döpt i Svenska kyrkan. Men det rimmar illa med både barn­konventionen och den utveckling som vi ser i samhället kring ökad rätt för unga människor att fatta viktiga beslut själva. Här skulle därför Svenska kyrkan behöva tänka till och förändra kyrkoordningen.

220224 Kanske bara kyrkan som möter det existentiella hålet
Under de senaste decennierna har Svenska kyrkan, inte minst genom sin institutionssjälavård, kommit att bli en resurs i samhället inom etik, kris, sorg och i dag existentiell hälsa. Allt eftersom har andra institutioner tagit över dessa uppgifter, men frågan är om det ändå inte finns ett existentiellt hål som ingen annan än kyrkan tycks kunna möta.

220119 Två logiker som konkurrerar i verksamheten
Värde och ansvar. Beslutet att inte längre tillåta övernattningar i S:ta Clara kyrka i Stockholm väcker viktiga frågor om vilka logiker som ska få styra Svenska kyrkans verksamheter. Ska det egna för-säkringsbolaget kunna se bortom de ekonomiska värdena? Och vem har ansvar för hemlösa människor – civilsamhälle, kommun eller båda tillsammans?

211124 Vi behöver en strategi för hur vi möter ovana deltagare
Hur ska en ny församlingsinstruktion möta frågorna om gudstjänstlivet? Ett första steg är att påminna oss själva om att engagemang och deltagande går att påverka genom ökad delaktighet. Ett andra steg är att försöka tänka strategiskt kring hur vi kan hjälpa ovana deltagare att hitta ett sammanhang där de kan känna sig hemma.

211124 Förtroendevalda borde inte förrätta borgerliga vigslar
Svenska kyrkans förtroendevalda kan förväntas vara lojala med kyrkans ordningar

210805 Vigselkravet utmanar den episkopala ordningen
Nu väcks åter krav på att nyvigda präster ska vara beredda att viga par av samma kön. Det har läronämnden tidigare sagt nej till, med motiveringen att det är emot kyrkans ordning att begränsa biskoparnas vigningsansvar på det sättet. Kravet kan därför ses som en ny utmaning av biskoparnas ställning i Svenska kyrkan.

210805 Kristdemokraterna omtolkar ordet kristen
Ibland väcks frågan om inte Kristdemokraterna borde byta namn, eftersom partiet tycks vara på väg att tappa sina rötter.

210722 Vi måste våga vara mer entreprenörer
Svenska kyrkan sitter för mycket kvar i en förvaltarroll och fokuserar därför på nedskärningar i stället för förnyelse och tillväxt. Precis som Engelska kyrkan och en del svenska frikyrkor skulle Svenska kyrkan därför må bra av att bli mer entreprenöriell.

210722 Fortsatt stort förtroende för Svenska kyrkan
I en tid och ett land där kompetens i religionsfrågor är en bristvara är Svenska kyrkan fortsatt en viktig resurs för stat, regioner och kommuner.

210708 Teologisk kompetens för ett starkt framtida ledarskap
Allt färre biskopar, domprostar och lärare vid utbildningsinstitutet har teologisk spetskompetens. Det är ett problem i dessa ledande funktioner, men också för kyrkan som helhet, eftersom det kan försvaga kyrkans särart som organisation.

210520 Attityden till immigration är en existentiell fråga
Sverige har under de senaste åren gått mot en allt mer restriktiv immigrationspolitik. Detta trots att invandring i längden ofta är gynnsamt både för de människor som kommer och för mottagarlandet. Problemet är sannolikt att attityden till immigration i grund och botten är en existentiell fråga och att vi har svårt att tala om den.

210318 Inte kommunens sak att ta hand om våra livsriter
När relationen mellan staten och Svenska kyrkan förändrades år 2000 var ett av de viktigaste argumenten att det var en naturlig konsekvens av religionsfriheten. När kommuner idag erbjuder borgerliga förrättare av vigslar, begravningar och till och med namngivning som alternativ till religiösa ceremonier tycks pendeln istället svänga mot en ny sekulär statsreligion. Här är det läge att säga stopp och fundera över om detta verkligen är en bra utveckling.

210225 Dags att prata om vad som händer efter pandemin
Hur blir livet efter pandemin? Vad har hänt med oss på djupet? Det är flera frågor som söker sina svar när vi börjar ana slutet på pandemin. I sin gästledare spanar Jonas Lindberg in i framtiden.

200730 Så kan präster rustas för att möta traditionell folktro
Det finns traditionell folktro också i Sverige, men Svenska kyrkans präster är inte självklart rustade för att möta den. Det visar ett aktuellt samtal, där det dels handlar om en osäkerhet kring hur sådan tro ska uppfattas och dels en rituell osäkerhet, eftersom kyrkan saknar ordningar för exempelvis husvälsignelse.

200730 Klargör församlingsherdens status
Önskvärt med ett ytterligare klargörande och helst i kyrkoordningen.

200716 Viktigt med balans i alla delar av Svenska kyrkan
Det är en bedrift att Svenska kyrkan i dag har ungefär lika många prästvigda kvinnor och män, även om det fortfarande finns arbete kvar att göra när det gäller fördelningen av makt inom kyrkan. Samtidigt är bilden mer komplex. Framöver behöver vi arbeta mer med rekrytering av män.

200716 Märkliga tolkningar av 50-gränsen
Polismyndigheten borde inte bara se till lagens bokstav när det gäller drive-in-gudstjänster och webbsändningar.

200702 Kyrkan har långsiktig nytta av vårens omställning
Svenska kyrkan är bra på att möta kriser. Den förmågan behövs när kyrkan nu står inför egna stora ekonomiska omställningar. Då handlar det om att kunna prioritera rätt, precis som kyrkan har behövt göra i pandemins spår.
https://www.kyrkanstidning.se/ledare/kyrkan-har-langsiktig-nytta-av-varens-omstallning

200702 Att tala om ”våra kvinnor” och ”våra äldre” är helt olika saker
Företrädare för Sveriges kristna råd, däribland ärkebiskop Antje Jackelén, skriver på DN Debatt 23/6 om sin oro över att äldre människor tycks ha bortprioriterats i vården under pandemin, som artiklar i bland annat Dagens Nyheter verkar visa.
https://www.kyrkanstidning.se/ledare/att-tala-om-vara-kvinnor-och-vara-aldre-ar-helt-olika-saker

200213 Olika utfall ett tecken på att systemet inte fungerar
När domkapitel gör helt olika bedömningar av likartade fall väcker det frågor om trovärdighet och praxis. Ett sätt att lösa det problemet vore att införa en särskild åklagare, som kan föra principiellt viktiga ärenden vidare till överklagandenämnden. Därigenom kan domkapitlen få en bättre grund för sina bedömningar.
https://www.kyrkanstidning.se/ledare/olika-utfall-ett-tecken-pa-att-systemet-inte-fungerar

191023 Satsa på integration med hjälp av civilsamhället
Den politiska debatten om invandring polariseras mellan den moraliska frågan och den psykologiska – vad vi bör göra kontra vad vi förmår. Ett konstruktivt sätt att arbeta med integrationen är i stället att göra trossamfund och andra delar av civilsamhället till en större resurs än de är i dag.
https://www.kyrkanstidning.se/ledare/satsa-pa-integration-med-hjalp-av-civilsamhallet

191023 Samexistensen blev inte lättare nu
Om kyrkan inte kan lösa konflikten måste den åtminstone hantera den, skriver Jonas Lindberg med anledning av debatten som blossat upp kring påkragningen av en präst i Missionsprovinsen. 
https://www.kyrkanstidning.se/ledare/samexistensen-blev-inte-lattare-nu

190731 Flera goda skäl att inte tillåta delning av aska
Frågan om att tillåta delning av askan efter en avliden person är åter aktuell. Men det finns viktiga invändningar att diskutera innan riksdagen eventuellt tillåter det. De handlar om synen på kroppen och behovet av en gemensam plats och rit som stöd i sorgen.
https://www.kyrkanstidning.se/ledare/flera-goda-skal-att-inte-tillata-delning-av-aska

190717 Först och främst en tjänare och inte en herre
Den religiösa kartan ritas om, inte minst i Västvärlden. Människor rör sig i allt högre grad som nomader mellan olika källor till livsmening och identitet. Majoritetskyrkorna behöver därför anpassas till en ny tid med nya förutsättningar.
https://www.kyrkanstidning.se/ledare/forst-och-framst-en-tjanare-och-inte-en-herre

190717 Vi behöver människor som står upp för religionsfriheten
Pernilla Franklin, socionomen i Bromölla som anmält sig själv för att ha brutit mot böneförbudet, har ett berömvärt civilkurage.
https://www.kyrkanstidning.se/ledare/vi-behover-manniskor-som-star-upp-religionsfriheten

190704 Hemsjukvårdens konsekvenser kräver eftertanke
Kyrkans Tidning berättar den här veckan om hur sjukhuskyrkan påverkas av att sjukvården i allt högre grad bedrivs i människors hem.
https://www.kyrkanstidning.se/ledare/hemsjukvardens-konsekvenser-kraver-eftertanke

190703 Ja, vi behöver ett samtal om svenska värderingar
Identitetspolitiken, där en grupp ställs mot en annan, får allt större genomslag i Sverige. Men samtalet om svenska värderingar behöver nå djupare än att bara handla om vad som är fel hos andra. Där kan kyrkan vara med och bidra.
https://www.kyrkanstidning.se/ledare/ja-vi-behover-ett-samtal-om-svenska-varderingar

190130 Hopp för det offentliga samtalet och demokratin
Medieutvecklingen med falska nyheter och ökad polarisering har gjort att demokratin är i fara. Men det finns konkreta möjligheter att vända trenden. Där kan också kyrkan vara med och bidra.
https://www.kyrkanstidning.se/asikt/hopp-det-offentliga-samtalet-och-demokratin

190123 Symbolpolitik som slår mot kristna friskolor
Sverige har fått en regering. Efter rekordlånga förhandlingar gav riksdagen i fredags till slut uppdraget som statsminister till Stefan Löfven. Men i avtalet mellan mittenpartierna ryms den typ av symbolpolitik som de säger sig vilja bekämpa, däribland om konfessionella friskolor.
https://www.kyrkanstidning.se/asikt/symbolpolitik-som-slar-mot-kristna-friskolor

190123 Medielandskap tvingar fram nya strategier
Förra veckans mest lästa artikel på kyrkanstidning.se handlar om de starka reaktionerna på beslutet att dra in Stockholms stifts predikotursannonsering. Men det går också att vända på perspektivet och fråga sig varför förändringen inte kommer förrän nu. Beslutet är nämligen sannolikt helt riktigt.
https://www.kyrkanstidning.se/asikt/medielandskap-tvingar-fram-nya-strategier

171221 Vi måste kunna tala om religion i Sverige
Förskollärare försöker förmedla kulturarv utan religion och senare i skolan blir religion lätt något för ”de andra”. Men när politiker talar om svenska värderingar behöver vi också kunna tala om religion. Både för att bättre kunna förstå andra och oss själva.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/vi-maste-kunna-tala-om-religion-i-sverige

171130 Nu måste männen dra konsekvenserna av övergreppen
Uppropet #vardeljus gör det uppenbart att problemen med mäns övergrepp mot kvinnor också finns i kyrkan. Nu är det dags att försöka dra konsekvenser, inte minst för alla oss män.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/nu-maste-mannen-dra-konsekvenserna-av-overgreppen

171130 Låt inte det fortsatta musikarbetet bli en papperstiger
Just nu pågår ett politiskt tjuv- och rackarspel på många håll inom Svenska kyrkan inför den nya mandatperioden. Kampen är bitvis hård om de mest attraktiva förtroendeuppdragen och politiska oskulder kan häpna över de mindre sympatiska sidor som plötsligt framträder hos mer slipade kollegor.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/lat-inte-det-fortsatta-musikarbetet-bli-en-papperstiger

171109 Ett alltför högt spel i kyrkans kommunikation
Ett Twitterinlägg om Jesus som gläds över att det är tacodags har väckt både glädje och vrede. Händelsen visar tydligt hur vanskligt det kan vara med humor i offentlig kommunikation. Därför bör det också hanteras med mycket större försiktighet än så.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/ett-alltfor-hogt-spel-i-kyrkans-kommunikation

171019 Övermänniskoideal lurar bakom hörnet i hälsismen
Många människor finner i dag livsmening i att vårda sin egen hälsa. Men utvecklingen är inte bara sund, utan för också med sig orimliga ideal. Hälsismen skulle därför behöva balanseras med några av den kristna trons ideal.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/overmanniskoideal-lurar-bakom-hornet-i-halsismen

171005 Ett arbete som handlar om kyrkans identitet
Vi kan se fram emot en ny kyrkohandbok, men behöver dra lärdom av processen. Vi behöver stärka tilliten till kyrkan, öka den musikaliska kompetensen och inse att vi arbetar med kyrkans identitet. Då kan också vägen till en reviderad psalmbok bli lättare.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/ett-arbete-som-handlar-om-kyrkans-identitet

170914 Kyrkan behöver en egen musikhögskola
Ett examenskrav på kyrkomusiker skulle gynna både dem själva och Svenska kyrkan genom ökad kompetens. Men kyrkan skulle också behöva starta en egen musikhögskola för att möta problemen med få studenter och en svag länk till utbildningsinstitutet.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/kyrkan-behover-en-egen-musikhogskola

170828 Kyrkofriden behövs som andningshålI fredags grep polisen 16 papperslösa vid Svenska kyrkans familjeläger i Kågeröd i norra Skåne för att utvisa dem. Tillslaget väcker frågor om hur samhället ska se på frågan om kyrkofrid.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/kyrkofriden-behovs-som-andningshal

170824 Hatets rörelser söker något att tro på
Högerextrema rörelser och jihadister tycks ha något gemensamt i ett brinnande hat mot den andre. Men hat präglar också delar av de sociala medierna i Sverige. Kanske handlar det i grund och botten om en längtan efter att åter få något att tro på.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/hatets-rorelser-soker-nagot-att-tro-pa

170720 Kritiken är befogad men fler borde kritiseras
Svenska kyrkan gör rätt i att kritisera staten Israel för dess agerande mot det palestinska folket. Men kritiken skulle bli mer nyanserad och trovärdig om kyrkan också riktade mer uppmärksamhet mot andra länder och organisationers pågående aggressioner i Mellanöstern.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/kritiken-ar-befogad-men-fler-borde-kritiseras

170706 S och SD vill vara huvudmotståndare i kyrkovalet
Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna seglar upp som varandras huvudmotståndare i kyrkovalet, vilket förmodligen gynnar dem båda. Övriga grupper skulle dra nytta av en gemensam och bredare plattform för att nå ut. Kanske är kyrkans egen Almedalsvecka en sådan lösning.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/s-och-sd-vill-vara-huvudmotstandare-i-kyrkovalet

170615 Generation Ordning vill också prägla kyrkan
Dagens unga vuxna tillhör en generation som längtar efter äkthet och ordning. Det gäller därför också många av kyrkans nya medarbetare, vilket kan förklara delar av den kyrkliga debatten. Men precis som sina föregångare måste också denna generation få vara med och sätta sin prägel på kyrkan.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/generation-ordning-vill-ocksa-pragla-kyrkan

170524 Onödig nervositet över religion i skolan
Under våren har religiösa friskolor starkt ifrågasatts från politiskt håll. Nu väntar skolavslutningar om hörnet och förmodligen får vi än en gång debatter om det lämpliga eller olämpliga i att hålla dem i kyrkan. Men frågorna om religionens plats i skolan präglas av en onödig nervositet som kan lösas med hjälp av läroplanerna.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/onodig-nervositet-over-religion-i-skolan

170504 En oroande längtan efter den starke ledaren
Det finns en oro i världen, som gör att många idag tycks längta efter starka ledare. Presidentvalet i Frankrike är ett aktuellt exempel och det är en utveckling som i sig kan oroa. Här kan religionen behövas som påminnelse om behovet av ödmjukhet inför det gemensamma goda.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/en-oroande-langtan-efter-den-starke-ledaren

170406 Glöm inte bort att lyssna i det teologiska samtalet
yrkans olika fromhetstraditioner har mycket att ge varandra om de bara kan mötas. Det förutsätter ett levande teologiskt samtal, där vi lyssnar på riktigt.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/glom-inte-bort-att-lyssna-i-det-teologiska-samtalet

170406 Hör vi ett nödrop från flera av storpastoraten?
I måndags meddelade Malmö pastorat att kyrkoherden Anders Ekhem köps ut från sin tjänst efter knappt fyra år. Han är därmed den fjärde kyrkoherden som under de senaste månaderna har lämnat ett av de storpastorat som bildades i samband med strukturreformen 2014.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/hor-vi-ett-nodrop-fran-flera-av-storpastoraten

170330 Tolerans och dialog är bättre redskap än förbud
EU-domstolens beslut om att arbetsgivare kan hindra anställda från att bära religiösa symboler är problematiskt och kan få oönskade konsekvenser. I en demokrati är tolerans och dialog i längden bättre redskap än förbud.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/tolerans-och-dialog-ar-battre-redskap-forbud

170316 Systematiskt lärande – en överlevnadsfråga för kyrkan
Att ge människor god kännedom om kristen tro är ett centralt uppdrag för Svenska kyrkan. Ändå finns det påtagliga brister i hur lärandet fungerar inom kyrkan i dag och kyrkostyrelsens arbete med ett samlat program för det är därför synnerligen välkommet. Det gäller inte minst vuxnas lärande, där riktlinjer saknas helt i dag.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/systematiskt-larande-en-overlevnadsfraga-kyrkan

170309 Fel frågor till konvertiter leder till rättsosäkerhet
Migrationsverket har just konstaterat att åldersbedömningarna av ensamkommande barn och ungdomar inte har varit tillräckligt bra och borde dra samma slutsats kring bedömningen av religionstillhörighet. Migrationsdomstolarna fortsätter nämligen att ställa fel typ av frågor, vilket gör att muslimska konvertiter inte bedöms som trovärdiga kristna.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/fel-fragor-till-konvertiter-leder-till-rattsosakerhet

170223 Alla tjänar på att veta var nomineringsgrupperna står
Var och när ska nomineringsgrupperna få möjlighet att presentera sig själva och sina program? Frågan är högaktuell inför höstens kyrkoval och visar att något skaver mellan kyrkans anställda och dess förtroendevalda. Men både kyrkan och de röstande skulle vara förtjänta av bättre information om de olika gruppernas ståndpunkter.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/alla-tjanar-pa-att-veta-var-nomineringsgrupperna-star

170202 Svaret på komplex fråga finns i grannländerna
Frågan om abort och vårdpersonalens möjligheter till att reservera sig mot att delta, är mycket komplex. Den lösning som grannländerna Danmark och Norge har, borde kunna fungera även här.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/svaret-pa-komplex-fraga-finns-i-grannlanderna


Efter många år av vikande status för äktenskapet har ett trendbrott skett och förklaringen tycks vara bättre förutsättningar för jämställda relationer. Det är goda nyheter också för kyrkan.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/trendbrott-aktenskapet-goda-nyheter-aven-kyrkan


I flera av det gångna årets debatter har en förtroendeklyfta blottats i relation till kyrkans ledning. 
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/dags-att-overbrygga-kyrkans-fortroendeklyfta


Den ökande populismen är inte bara ett problem för stunden, utan skapar också en oro kring det demokratiska systemet i sig. Här behövs röster som kyrkans, som vågar peka på den långsiktiga riktningen för samhället.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/kyrkan-behovs-som-motkraft-till-populismen

161020 Fyll reformationsåret med nya bordssamtal
Hur kan den kristna tron föras vidare ut i vardagen? Det finns all anledning att fokusera samtalet på den frågan nu när reformationen inte längre behöver handla om konflikten mellan den romersk-katolska och de lutherska kyrkorna.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/fyll-reformationsaret-med-nya-bordssamtal

160929 Debatten visar att etiska regler behövs
Stiften har olika åsikter om behovet av en codex ethicus för präster och diakoner. Men efter sensommarens offentliga debatter mellan präster är det ändå uppenbart att någon form av etiska riktlinjer behövs, bland annat för sociala medier.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/debatten-visar-att-etiska-regler-behovs

160825 Låt besökare doppa handen i dopfunten
Att betrakta den privatreligiösa svensken som normalreligiös ger andra perspektiv och prioriteringar. En dopfunt vid ingången till varje kyrka kan vara ett nygammalt sätt att ge redskap till denna grupp människor, som vill närma sig tron på sitt eget sätt.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/lat-besokare-doppa-handen-i-dopfunten

160804 Vi måste söka andra svar än hat och konflikt
Mordet på den katolska prästen Jacques Hamel i den franska staden Saint-Etienne-du-Rouvray förra veckan är ännu ett av de många terrordåd som skakar om Västvärlden just nu. Men det står också för något nytt genom att attentatet denna gång så tydligt var riktat mot en kristen kyrka.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/vi-maste-soka-andra-svar-hat-och-konflikt

160609 När oron ökar måste vi söka lösningar på djupet
Oron ökar och tilliten minskar. Det visar aktuella undersökningar om läget i Sverige. Det är lätt att skylla på flyktingsituationen, men vi kan anta att problemet sitter djupare än så och att det är där lösningarna behöver sökas.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/nar-oron-okar-maste-vi-soka-losningar-pa-djupet

160512 Gudstjänstlivet viktigaste framtidsfrågan
Svenska kyrkan är med och skriver sin egen historia. Sedan år 2000 har kyrkan utvecklats positivt på en lång rad områden, men gudstjänstlivet är fortfarande ett problem som kan vara avgörande för framtiden.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/gudstjanstlivet-viktigaste-framtidsfragan

160407 Kallelse är svaret kyrkan kan ge
Frågan om kallelse aktualiseras med anledning av biskopsvalet i Karlstad. Men det är också ett nyckelbegrepp för kyrkan att kommunicera i en tid när allt fler söker mening med livet och vardagen.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/kallelse-ar-svaret-kyrkan-kan-ge

160225 Skydda den som är svagast är att skydda alla
Liberalernas ungdomsförbund i Stockholm har uttalat stöd för att legalisera incest mellan syskon över 15 år och nekrofili. Det kan uppfattas som ett billigt sätt att få massmedial uppmärksamhet och i så fall borde det inte omnämnas här över huvud taget. Men motiveringen är värd att belysa, den säger något om de grundläggande problemen med normbildning i ett pluralistiskt samhälle.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/skydda-den-som-ar-svagast-ar-att-skydda-alla

160204 Religion och modernitet går visst att förena
Alltför många svenskar lever fortfarande kvar i föreställningen att religion är ett passerat stadium i mänsklighetens historia. Ett första steg till förändring är att göra upp med falska bilder av vad religion är och gör.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/religion-och-modernitet-gar-visst-att-forena

160121 Stress i yrket behöver belysas teologiskt
Präster riskerar mer än andra att drabbas av psykisk ohälsa genom sitt arbete och därför behövs bättre gränsdragningar mellan arbete och fritid. Men frågan om varför kvinnor drabbas mer än män behöver också belysas och om det pågår en teologisk förskjutning bort från den befriande nåden.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/stress-i-yrket-behover-belysas-teologiskt

151210 Byte av trostillhörighet kan följa med flyktingströmmen
Flyktingströmmen kan i vissa fall leda till en längtan efter en ny religiös tillhörighet. Därför behöver vi påminna oss om att inte blanda ihop kyrkans olika uppdrag och att ge människor tid att mogna in i en ny identitet.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/byte-av-trostillhorighet-kan-folja-med-flyktingstrommen

151118 Ta reda på orsakerna till hatet mot väst
Terrordåden i Paris har sänt chockvågor genom västvärlden, med sorg, rädsla och vrede. Men svaret kan inte automatiskt vara mer våld, utan måste också handla om grunden till hatet mot väst.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/ta-reda-pa-orsakerna-till-hatet-mot-vast


Forskning visar att det är vanligare att introverta personer dras till kyrkan än extroverta. Genom ökad delaktighet och mer socialt stimulerande miljöer kan dock församlingen bredda sin bas.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/inatvanda-typer-dras-till-kyrkan


Svenska kyrkan behöver bli bättre på att motivera varför begravning med urna bör fortsätta vara ett undantag. Annars finns en ökad risk för att de anhörigas sorgeprocess försvåras.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/urnan-bor-fortsatt-vara-undantag-vid-begravning


Svenska kyrkans engagemang i flyktingkrisen visar på en stark och ansvarstagande aktör i en svår situation. Men kyrkan behövs sannolikt också i den rollen på lång sikt och därför behöver de enskilda församlingarna få bättre stöd från nationell nivå i en ny organisation kring välfärdsfrågor.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/kyrkan-visar-pa-styrka-som-valfardsaktor

150917 Det måste bli roligt att sjunga i ungdomskör igen
Svenska kyrkan har tappat hälften av sina deltagare i ungdomskörer, trots att det inte tycks bli färre som sjunger i kör generellt. Vare sig problemet är dåligt utbildade kyrkomusiker eller något annat behöver kyrkan snarast utreda orsakerna.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/det-maste-bli-roligt-att-sjunga-i-ungdomskor-igen


Utvecklingen i religionen går i riktning mot kropp, känsla och upplevelser. Samtidigt minskar betydelsen av den intellektuella religiositeten, där Svenska kyrkan känner sig hemma.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/kyrkan-behover-inte-frukta-den-kroppsliga-tron

150702 Farligt när människor pekas ut som problem
Migrationsfrågorna fortsätter att skapa konflikter i europeisk politik. De stod i centrum för den danska folketingsvalrörelsen, på förra veckans EU-toppmöte och när den svenska regeringen la fram sitt förslag på åtgärder kring tiggande EU-migranter.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/farligt-nar-manniskor-pekas-ut-som-problem


Socialdemokraternas fortsatta engagemang i kyrkopolitiken är något förvånande, sett till partiets historia och utveckling. Förklaringen kan finnas i ett behov av kontroll från partiledningens sida.
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/behov-av-kontroll-bakom-s-kyrkoengagemang

150513 Vad är vårt gemensamma goda?
I det manifest som engelska biskopar lanserade inför parlamentsvalet talas det om behovet av en ny moralisk vision. Kritiken har varit stor, trots att de borde ges rätt i sak. Kan vi få se något liknande i Sverige? 

150429 En kyrka med starkare samhörighet över gränserna
När nationalstaternas betydelse minskar borde det inspirera Svenska kyrkan till nästa ekumeniska landvinning – en gemensam europeisk evangelisk-luthersk och anglikansk kyrka med Borgågemenskapen som utgångspunkt.

150423 Svenska kyrkan fortsatt viktig för staten
Det kommande beslutet att tillåta konfessionella inslag i skolan indikerar en pågående förändring i relationen mellan kyrka och stat. Här har Svenska kyrkan ett ansvar att fortsätta vara så inkluderande som möjligt.

150402 Sökes: ett gemensamt språk för liv och död
De flesta svenskar säger att de inte tror på något liv efter döden. Ändå handlar kanske kyrkans egentliga utmaning om att upptäcka ett gemensamt språk för individuell tro.

150319 KD:s kärnväljare hänger inte med
När Kristdemokraterna nu byter partiledare talas det om en ideologisk förskjutning ytterligare åt höger. I så fall tycks partiet också alltmer lämna sina tidigare förmodade kärnväljare bakom sig.


fredag 17 april 2015

Min avhandling väcker uppmärksamhet i pressen

I samband med att jag disputerade i religionssociologi har en del intervjuer gjorts med mig i nordisk press och här har jag samlat länkar till de olika artiklarna och radioinslagen:




Vetenskapsradion Forum:
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/517422?programid=1302

Eftermiddag i P4 Uppland (1:12:00 in i programmet): http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=3064


Tidningen Aftenposten (där inte avhandlingen nämns specifikt, men en del av mina forskningsresultat):

http://www.aftenposten.no/meninger/kronikker/Kronikk-Kristendom-taper-plass_-mens-islam-og-alternativ-spiritualitet-vinner-frem-7994606.html

Tidningen Dagen (intervju med min forskarkollega Tomas Axelson, som refererar till min avhandling):
http://www.dagen.se/dokument/så-blev-bibeln-het-på-bio-igen-1.356434

Därtill Kyrkans Tidning, men den intervjun ligger inte ute på nätet.

måndag 2 mars 2015

Religion tillbaka som identitetsmarkör

[Sammanfattning av min doktorsavhandling i religionssociologi, publicerad i Svensk Kyrkotidning 2/2015]

I december medverkade Sverigedemokraterna till att fälla regeringens budget, med motiveringen att den skulle ha bidragit till ökad invandring. Även om det påannonserade nya riksdagsvalet sedan aldrig kom att genomföras är det ett tydligt exempel på hur immigrationsfrågor och i vidare mening effekter av globalisering får allt mer central betydelse inte bara i svensk, utan också europeisk politik. Med dessa frågor följer sedan också i många fall religionen som identitetsfråga mellan majoritetens ”vi” och minoritetens ”de andra”. Denna faktor kan på ett avgörande sätt bidra till att förklara det som många forskare beskriver som religionens återkomst i politiken, åtminstone i ett europeiskt perspektiv.
Religion som identitetsmarkör är ett centralt tema i min avhandling Religion in Nordic Politics as a Means to Societal Cohesion: An Empirical Study on Party Platforms and Parliamentary Debates 1988-2012, som jag kommer att sammanfatta här. Avhandlingen ingår i forskningsprojektet NOREL, genom vilket ett 20-tal religionssociologer har studerat religiös förändring i Norden med ett särskilt fokus på årtalen 1988, 1998 och 2008.
NOREL-projektet bygger vidare på den studie som religionssociologen Göran Gustafsson och fem nordiska kollegor publicerade 1985 under titeln Religiös förändring i Norden 1930-1980. Då handlade förändringen framför allt om den gradvisa separationen mellan kyrka och stat, som förklarades med en traditionell uppfattning av sekulariseringstesen. Det var en förändring som var långsam och inte speciellt konfliktfylld, vilket fick Ole Riis att konstatera att religion i dansk politik under denna period var en icke-fråga. Med det menade han att alla partier i stort sett var överens om att folkkyrkan och religionsfrihet var något gott.
I min analys av hur religion har använts i nordisk politik under de senaste 25 åren framträder en helt annan bild. Här har religion blivit i allt högre grad politiserad, det vill säga använts för att driva politiska konflikter. Det är i synnerhet fallet i Danmark, men också i Norge och Sverige. I Finland och Island har denna typ av politisering däremot märkts mindre, vilket sannolikt hänger samman med betydligt lägre grad av religiös mångfald i de länderna.
De förändringar, som jag kan konstatera i mitt material, får konsekvenser för synen på religiös förändring, som något betydligt mer komplext än den traditionella uppfattningen om sekulariseringstesen. På ett liknande sätt påverkas också teorin om den religiösa skiljelinjen i politiken, som presenterades av Seymour Lipset och Stein Rokkan 1967, som en av fyra grundläggande orsaker till Västeuropas partibildningar.
Innan jag diskuterar dessa teorier närmare vill jag dock säga något om de fyra empiriska studier, som ingår i min avhandling. Med utgångspunkt i de tre årtalen 1988, 1998 och 2008 har jag först analyserat partiprogram från samtliga nordiska parlamentspartier och sedan protokollen från parlamentsdebatterna under motsvarande årtal och sökt efter olika typer av referenser till religion. De två övriga studierna är fallstudier: dels av de danska och norska debatterna 2009 om slöjor bland domare respektive poliskvinnor och dels av de nordiska parlamentsdebatterna om registrerat partnerskap och samkönade äktenskap. Jag kommer här att presentera resultaten från dessa studier i korthet och i samband med det diskutera vad de betyder för teorier kring den religiösa skiljelinjen och religiös förändring mer generellt.
När det gäller partiprogram kan religion sägas vara ungefär lika vanligt förekommande där som exempelvis bostadspolitik. Men medan bostadspolitik brukar få en särskild avdelning i programmet är religion istället något som ofta dyker upp i flera sammanhang. Det kan omnämnas i relation till partiets eller nationens identitet, med hänvisningar till exempelvis kristen-humanistiska värden. Religion kan också dyka upp i relation till undervisning, sjukvård, immigration, miljöengagemang och många andra områden.
I min studie kan jag konstatera att de politiska partierna refererar till religion i relation till ett ökat antal sådana områden över tid. Den tydligaste skillnaden mellan partiprogram från omkring 1988 och sådana från 2008 är att religion i allt högre grad omnämns i relation till mänskliga rättigheter, immigration, säkerhet och utrikespolitik i de senare. Dessutom finns det en allt högre grad av problematisering av religionen i dessa sammanhang.
Under samma period finns det ett uttryckligt stöd för de evangelisk-lutherska majoritetskyrkorna bland de flesta partier och framför allt i Danmark och Island och i relativt hög grad i Finland. I Norge får åsikten om en separation av kyrka och stat över tid ett allt starkare stöd med motiveringen att det är det bästa för kyrkans egen skull, vilket leder fram till en sådan relationsförändring 2012. I de svenska partiprogrammen från omkring 2008 menar de flesta partier att separationen mellan kyrka och stat bör fortsätta ytterligare, tills staten är helt religiöst neutral.
Den religiösa skiljelinjen uppstod mellan partier, som ville driva samhället i en mer sekulär riktning och partier, som ville bevara närheten mellan kyrka och stat. I Gustafsson-studien tenderade partier till höger på den traditionella vänster/höger-skalan att vara mer positiva till kyrkans plats i samhället. I mitt material är samma mönster fortfarande tydligt, men jag ser också att partier inte minst till vänster allt oftare refererar till religionsfrihet och religiös mångfald över tid.
Föga förvånande är det de nordiska kristdemokraterna, som oftast refererar till religion i sina partiprogram och som poängterar kristendomens betydelse starkast. Samtidigt har också Sverigedemokraterna och andra högerpopulistiska partier kommit att betona vikten av kristendom och kyrka parallellt med en ökad kritik mot i synnerhet islam över tid. Ett sätt att tydliggöra skillnaden mellan kristdemokrater och högerpopulister på denna punkt är att konstatera att medan kristdemokraterna refererar till kristendom både i relation till partiidentitet och nationell identitet gör högerpopulisterna nästan bara det i relation till nationell identitet. Högerpopulisterna kan därmed sägas uppfatta kristen tro och kyrka i huvudsak som en kulturell resurs snarare än en trosmässig.
Den religiösa skiljelinjen kan därför sägas ha blivit mer komplex. Den handlar inte längre bara om religion eller icke-religion, utan också om vilken sorts religion och på vilka villkor.
I min andra studie om debatten om religion under parlamentsåren 1988/89, 1998/99 och 2008/09 är liknande mönster tydliga. Antalet anföranden med referenser till religion är högre under det sista årtalet än under det första i alla länder utom Sverige, där kyrka/stat-debatterna innan år 2000 dock bidrog till en högre initial nivå. Skillnaden är särskilt märkbar i Danmark, men också i något lägre grad i Norge. I denna studie har jag begränsat mig till just dessa tre länder.
Referenserna till religion handlar mest av allt om kristendom och kyrka, men över tid blir referenserna till islam allt vanligare. Precis som när det gäller partiprogrammen blir det också allt vanligare att referera till religion i relation till mänskliga rättigheter samt säkerhet och att i allt högre grad problematisera vissa former av religion. I Norge och Danmark är det inte minst tydligt i två symbolrelaterade debatter om slöjor bland poliser respektive domare, som jag återkommer till i den första av mina fallstudier.
Förändringarna har ett direkt samband med hur de högerpopulistiska partierna agerar. Dansk Folkeparti står ensamt för ungefär en tredjedel av alla anföranden med referenser till religion under debatterna 2008/09 och norska Fremskrittspartiet är det parti efter Arbeiderpartiet, som nämner religion i flest antal anföranden det året. I båda fallen är det en kraftig ökning jämfört med hur det såg ut tio år tidigare. Dessa båda partier fokuserar särskilt på islam, immigration och de symbolrelaterade debatterna, som jag nyss nämnde, och problematiserar i synnerhet islam varje gång denna religion omnämns.
Sverigedemokraterna har inte ingått i denna analys, eftersom de inte valdes in i Riksdagen förrän 2010. Vid en snabb kontroll av antalet anföranden med referenser till islam parlamentsåret 2010/11 kan jag dock konstatera att det antalet dubbleras jämfört med året innan och att Sverigedemokraterna tydligt bidrar till den ökningen. En central slutsats av denna studie är därför att närvaron av ett högerpopulistiskt parti i parlamentet i ett land med hög religiös mångfald ger en ökad generell politisering av religion.
Påståenden om religionens återkomst i politiken kan, åtminstone i skandinavisk kontext, därmed diskuteras och kanske också förklaras med denna typ av politisering, vars primära syfte förmodligen är att vinna politiskt inflytande i en situation med ökande konkurrens i parlamenten.
När vi diskuterar religiös förändring blir det både här och i studien av partiprogrammen tydligt hur mycket den ökande religiösa mångfalden gör religionen till en mer offentlig fråga. Detta på tvärs mot en tidigare generell utveckling, där religionsfrågor har blivit mer och mer av en privatsak. Religionssociologen José Casanova kallar denna förändring för de-privatisering av religion. På ett liknande sätt talar sociologen och filosofen Jürgen Habermas om att Västvärlden idag har blivit post-sekulär, eftersom religionen inte längre kan antas vara på väg att försvinna och därför måste få vara en del av det offentliga samtalet.
Politiseringen av religion på detta sätt har blivit möjlig genom vad sociologen Peter Beyer kallar för glokalisering av religion. Med det menar han att det lokala sammanhanget, vare sig vi talar om ett land eller exempelvis en enskild skola, påverkas av globaliseringen och måste förhålla sig till dess konsekvenser. En annan sociolog, James Beckford, talar om de gränsdragningsproblem, som detta skapar, mellan vad som anses vara acceptabel religion och vad som inte anses vara det.
Den ena av mina två fallstudier är ett tydligt exempel på denna gränsdragningsproblematik. I den har jag analyserat de danska och norska parlamentsdebatterna våren 2009 om att förbjuda domare respektive poliser att bära slöja i arbetet. När jag jämför de debatterna med andra liknande debatter i Skandinavien respektive Storbritannien ser jag en tydlig skillnad i att ett värde som jämlikhet inte nämns lika ofta i de här fallen, som i de övriga debatterna. Det kan framstå som en smula märkligt, med tanke på hur viktiga jämlikhetsfrågorna är just i den nordiska kontexten jämfört med andra länder. Istället hänvisar de som vill förbjuda slöjor antingen till sekularism, i betydelsen att religion ska vara en privatsak, eller neutralitet, i betydelsen att statens trovärdighet skadas om en domare eller polis visar sin religionstillhörighet på detta vis.
Jag förklarar de få referenserna till jämlikhet här med att alla dessa värden i själva verket är uttryck för en underliggande syn på ”berättelsen om det sekulära framsteget” (Linda Woodhead) och därför är utbytbara mot varandra beroende på situationen. Enligt detta narrativ har länderna i Västeuropa lämnat tradition, förtryck och religion bakom sig till förmån för modernitet, frihet och sekularitet. Islam blir i det här fallet genom muslimska kvinnor med slöja en kontrast till den egna självbilden som modern. Kontrasten blir extra tydlig genom att korset på den danska flaggan och på de danska domstolarnas logotyp avfärdas som kulturella symboler snarare än religiösa, vilket pekar på att majoritetsreligionen ses som en integrerad del av det moderna och ”sekulära” eller förmodat neutrala.
I den andra fallstudien diskuterar jag hur just majoritetsreligionen eller mer precist folkkyrkorna förvandlas från att kunna uppfattas som ett problem till att bli en resurs i politiken. Här har jag analyserat de avgörande nordiska parlamentsdebatterna kring registrerat partnerskap respektive samkönade äktenskap 1989-2012 (eftersom Finland inte antog en lag om samkönade äktenskap förrän 28 november förra året valde jag i det fallet en debatt från 2012).
Danmark var först i världen med att introducera registrerat partnerskap 1989 och att de övriga nordiska länderna sedan följde efter. Däremot hann exempelvis Nederländerna (2001) och Belgien (2003) före när det gällde samkönade äktenskap, som Norge var först med i Norden 2008. De nordiska majoritetskyrkorna var initialt tveksamma eller direkta motståndare till att denna typ av infördes och i Norge har kyrkan fortfarande inte valt att börja viga samkönade par.
I mitt material ser jag att referenser till majoritetskyrkorna förekommer i uppemot hälften av alla anföranden i de danska, isländska och svenska debatterna om samkönade äktenskap och i 10-20 procent av anförandena i Finland och Norge. I de fallen refererar både motståndare till och förespråkare av de nya lagarna i hög grad till dessa kyrkor som auktoriteter och hur viktigt det är att de nya lagarna inte är tvingande för kyrkorna. Frågan om att ta ifrån kyrkorna vigselrätten diskuterades framför allt i de norska och svenska parlamenten, men fick inget större gehör. Det är överraskande, i synnerhet i Sverige, där de allra flesta partier alltså så sent som i sina partiprogram från omkring 2008 hävdade att separationen mellan kyrka och stat borde fullföljas helt.
Därför uppfattar jag dessa debatter som en omförhandling av kyrka/stat-relationen i synnerhet i Sverige. Vikten av att få med kyrkorna har förmodligen varit en central orsak till att denna lagstiftning tog längre tid att genomföra i Norden än i exempelvis Nederländerna och Belgien, där religiösa samfund saknar vigselrätt.
I en diskussion om religiös förändring kan denna slutsats bidra till förståelsen av hur funktionell differentiering fungerar, där modernitetens framväxt har tvingat fram en allt högre grad av specialisering, enligt sociologen Émile Durkheim. Nyckeln till förståelsen finns i begreppet performance, som enligt sociologen Niklas Luhmann handlar om att olika specialområden, i det här fallet religion, kan bidra till att lösa problem inom andra områden eller subsystem, med Luhmanns ord. På ett liknande sätt talar sociologen Grace Davie om hur inte minst de nordiska majoritetskyrkorna fungerar som public utilities, det vill säga som välfärdsstatens förlängda arm.
Som jag förstår denna process har de nordiska majoritetskyrkorna här inte bara använts för att utföra tjänsten vigsel, utan också för att bekräfta en förändring av samhälleliga kärnvärden, vilket i så fall vidgar förståelsen av vad performance kan innebära.
Mot bakgrund av resultaten från dessa fyra studier för jag en längre diskussion i avhandlingen om hur jag tycker mig se en tendens till hur religion, i funktionell mening, används för att stärka den samhälleliga sammanhållningen i de nordiska länderna i ett sökande efter någon form av core authority, en grundläggande källa till politisk auktoritet och legitimering.
Med globaliseringen försvagas nämligen nationella identiteter, vilket i sin tur försvagar den solidaritet, som behövs för att hålla ihop demokratier. När fler beslut fattas på överstatlig nivå förlorar också nationella parlament viktiga delar av sitt inflytande och blir därmed mer sårbara inför omvärlden. Det gäller i synnerhet om det politiska mandatet i slutändan bara vilar på ekonomisk framgång, vilket blir svårare att kontrollera när de internationella finansmarknaderna får allt större inflytande.
Den politiska användningen av religion på detta sätt kan beskrivas utifrån en modell, där religion kan brukas i en strävan efter starkare homogenitet eller mitt i en mångfald av livsåskådningar och med olika hög grad av politisering. Civilreligion kan här vara ett uttryck för homogenitet med en låg grad av politisering, medan nationalism också kan förstås som ett uttryck för homogenitet, men med en högre grad av politisering, eftersom den syftar till att skilja mellan ”vi” och ”dem”. Tendenserna att vilja göra religion till en privatsak kan beskrivas som ett svagt politiserat sätt att hantera religion i mångfald, medan användningen av mänskliga rättighetsdoktriner kan fungera som en starkare form av politisering i mångfalden, genom att exempelvis ett värde som demokrati ges ett högre värde än religionsfrihet om och när de hamnar i konflikt med varandra.
Utifrån dessa förutsättningar uppfattar jag att det politiska användandet av religion i Norge och Sverige kan beskrivas med utgångspunkt i en civilreligion med majoritetskyrkorna som bas, som sedan har utvecklats mot en högre grad av privatisering av religion i takt med att relationen mellan kyrka och stat har försvagats (se modell nedan). När den religiösa mångfalden har blivit mer märkbar har dock religionsfrågorna kommit att politiseras i ökande grad med hjälp av mänskliga rättighetsdoktriner, som ett sätt att hantera mångfalden, något som särskilt utmärker partierna på den traditionella vänsterkanten. Ett annat försök att hantera mångfalden är att sträva efter mer homogenitet med hjälp av nationalism, vilket inte minst utmärker de högerpopulistiska partierna. En sista tänkbar utveckling i nuläget är att mänskliga rättigheter används mer inklusivt, som en ny form av civilreligion. I båda fallen med nationalism och mänskliga rättigheter kan majoritetskyrkorna användas för att legitimera en sådan form av ”religion”.



I Danmark kan majoritetskyrkan alltjämt sägas fungera som en del av civilreligionen med syftet att vara inklusiv, men med starka tendenser till ökad nationalism, som istället fungerar exkluderande mot etniska och religiösa minoriteter. I Island, kan på motsvarande sätt majoritetskyrkan fortsätta fungera som en del av civilreligionen, men med vissa tendenser till ökad inklusivitet genom fokus på mänskliga rättigheter. I Finland, slutligen, kan i huvudsak den evangelisk-lutherska majoritetskyrkan fortfarande sägas vara en del av civilreligionen, men med tendenser till ökad privatisering av religionen.

Sammanfattningsvis konstaterar jag att i jämförelse med Gustafsson-studien från 1985 kan religion knappast längre kallas en icke-fråga i nordisk politik. Det gäller framför allt inte i Danmark, med det starka inflytande som Dansk Folkeparti har fått på hur religion diskuteras, som en del av immigrationsdebatten. Ur majoritetskyrkornas perspektiv finns det anledning att vara uppmärksam på för vilka syften exempelvis vikten av skolavslutning i kyrkan framhävs eller om och i så fall varför ”kristna värderingar” förespråkas i relation till det mångreligiösa samhället.